Lund geared up for the Sustainability festival at the City hall, on a bright Saturday morning. At the colorful and buzzing festival, people of Lund got a chance to interact with the different organisations who are wokring to make the world greener, or rather more sustainable in different ways! We took a walk around the venue, which was spread out form the second floor of the hall and out to the main square of Stortorget.

Here are some cool and interesting start ups, organisations and NGOs we met that day:

One Planet Rating is a travel tech startup, who are developing a platform that allows users to rate and review service providers in the travel and tourism sectors based on their efforts  to be sustainable. The data compiled by our platform will be available to the global traveling community to make a ’concious and sustainable choice’. Their team was present at the festival to interact with fellow travelers and curious students, who could provide feedback on their ideas!

One Planet Rating- represented by: Richard Lindberg, Nathan Contin, Ritika Jain and Massimiliano Donadio

Naturskyddsföreningen or as translated to the Nature Conservation Association in Lund, are working to inform people to ride a smaller car or completely get rid of cars if possible. They came with an aim to meet people at the festival to promote public transport use and to go ”car free”. It was represented by Margit Anderberg and Sigrid Edholm

Sofia Rubertsson, IM-Individuell Människohjälp told us about her organisation which operates a second hand shop and deals in Fair Trade products. Their group also offers help to children for their homework and free counseling to people who can come and get help in day to day activiities. For example, it may be tricky to fill out forms to city authorities and to manage banking issues for people who are new to the city or do not understand Swedish. Thus, they contribute by creating a safe place where people can meet, help each other and work together for a more integrated and sustainable society.

Petra and Julia, two lovely students at Lunds university, were sitting with a huge pile of bread and butter on offer! Presenting the ’food saving’ group, they wished to highlight the issue of food waste in Lund. Their group helps save food from bakeries from going to waste and receives leftover bread from bakeries around the city. They then distribute it to different homeless shelter with people who are in need of food, in Lund.

Unga fältbiologer represented by: Tobias and Harald

Unga fältbiologer, represented by Tobias and Harald, is an organization for nature and the environment and they were present to inform people about their activities. They participate in demonstrations, hold study circles and try to influence the Administrative Board on environmental issues. Their goal is to teach young people about nature, understand natural process and to do this organised an interesting quiz at the festival.

Arvid, Josefine and their team of the ”Swallows” from Svalorna, were here to showcase what is happening in South Asia, where climate change is leading to major problems and issues. They put up a heartwarming photo exhibition from Bangladesh, where one can see how people have had to move from the countryside to the cities, and take up unhealthy lifestyles with risky jobs. They also sold second hand things at their little stall to inform people about their Flea markets, held every other weekend at Spolegatan 5, Lund.

Maud and Margareta from Lenas naturhantverk, are working with clothes and selling fairtrade goods. They deal with companies that have good working conditions for thier workers and promote buying only from those who provide a decent salary to employees.

Unicef, which works with the sustainability goals, was present at the fair to illustrate and tell people that it’s fun to engage and join a volunteer group. It was represented by Josephine Alvén and her team. Besides her, Anna from UNA in Malmo, together with Lunds Kommun was present to promote the Sustainable Development Goals (SDGs) and to start a discussion on how students and residents can work with them in reaching the SDG in their daily life.

Wermlands Nation Comittee from Wermlands, the ’green student nation’ of Lund had one of the most interactive stall at the fair. They helped people create their own egg case plant boxes and confess their environmental sins in a a very fun way, by dressing up as nuns and preists!

Karin from ’Tanta Hulda’ had on show some products made from ecological yarn and shoes crafted from recycled materials. Her stall had very colorful pairs of sneakers made form the recycled seats from the buses! Sold under the brand name of ’re-sole’, they were avaivable on sale.

Simon and Sara, students at Lund, were presenting the ’Fossil Free Lund’ group. It is an organisation which generates action to divest from fossil fuel industry. They are successful, so far in convincing the univeristy to change its policies but they say there is a lot more to do!


The day encouraged people to take up conversation on nenvionmental matters and find avenues to engage with sustainability in their day to day lives. Overall, our day was well spent at the fair as we got to know of atleast 30 different ways we could contribute to building a sustaianable and green city!

Text och bild Tanja Möller & Ritika Jain


Uncategorized 0

Mycket folk på Hållbarhetsfestivalen i Lund

Det är mycket folk i rörelse i Stadshallen i anslutning till Hållbarhetsfestivalen som håller till på Stortorget i Lund. Det är sista dagen på Lunds hållbarhetsvecka. Himlen är gråmulen men det är en ljum vind som blåser lätt i Lunds city. Även ute på Stortorget är det mycket människor i rörelse.

Här står företag, miljö och frivilligorganisationer presenterade och pratar om sitt arbete och idéer de har som kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Det finns biodlare, plantskolor, energiföretag, Lunds naturskyddsförening, Lunds FN-förening, IM och Fairtrade, med flera.

Det är skyltat om Hållbarhetsveckan på några stora reklampelare och utanför Stadshallen idag. Samma dag är det Pride-festival i Lund, vilket kan bidra till att det är mer människor där.

Text och bild: Tanja Möller

Uncategorized 0

Inledning av Hållbarhetsveckan i Lund med Grand Opening

Earth Choir med elever från Kulturskolan i Lund sjunger.

Hållbarhetsveckan i Lund samlar studenter och forskare vid Lunds universitet för att träffa människor som bor i Lund för att prata om och engagera dem för en mer hållbar värld. På måndagkvällen den 15 maj inleder kören Earth Choir som består av barn från Kulturskolan i Lund, Grand opening av Hållbarhetsveckan i Lunds stadshall med att sjunga ”En enda jord” med sina spröda röster. Det ser ut att vara fullsatt med publik. När kören har sjungit ett antal sånger, reser sig ett flertal personer i publiken och går. De har band till barnen i kören. De som sitter kvar lyssnar på Torbjörn von Schantz, rektor vid universitetsledningen och naturvetenskapliga fakulteten/ biologiska institutionen vid Lunds universitet, som pratar om Baltiska havet och mat för människor. Han uppmanar oss på engelska att vi alla måste göra vad vi kan för att uppnå de 17 hållbarhetsmålen som ska förändra världen till 2030. Efter honom talar Henrik Smith, professor vid Biodiversity, naturvetenskapliga fakulteten/biologiska institutionen vid Lunds universitet och verksamhetsledare på Lunds universitets Hållbarhetsforum. Hans budskap är att det är lätt för barn och unga att bli deprimerade av att höra om klimatförändringar. Vi måste arbeta för att ge hopp, för att det ska finnas mat och rent vatten åt alla på jorden och att detta är en utmaning. Vi behöver också kunskap för att kunna arbeta för detta.  En rad olika talare avlöser varandra. De är forskare som alla på något sätt arbetar för de 17 globala hållbarhetsmålen. Efter pausen följer en paneldebatt där moderatorn Catarina Rolfsdotter-Jansson slänger fram en stor tärningsformad mikrofon som människor i publiken och människor i panelen kan prata i. I panelen förs diskussion om hur hållbarhetsmålen ska kunna anpassas till Sverige, att unga människor är engagerade i hållbarhetsfrågor idag och att Sverige har gott rykte bland studenter i andra länder för att vi har miljöfrågor som ämne att studera. Kvällen avslutas med Earth Choir som nu består av äldre ungdomar från Kulturskolan i Lund. Syftet med Hållbarhetsvecka är att nå ut till allmänheten för att inspirera, diskutera och bidra till kunskap om hållbarhet. Att det inte enbart ska vara en diskussion mellan akademiker. Kanske hade uppslutningen till öppningen varit större om den inte låg på en måndagskväll mellan middagstid och läggdags för barnfamiljer.

Earth Choir med elever från Kulturskolan i Lund inleder Grand Opening av Hållbarhetsveckan i Lund 15 maj 2017

Text och bild: Tanja Möller



Uncategorized 0

Climate-KIC workshop at Ideon


On Thursday at ideon climate-KIC invited us to a workshop to learn more how we as students could get founded to develop our ideas and initiative to create a greener future.   

The room is filled with different partners all offering opportunities to students to start their own business under their wings. The workshops main sponsor, climate-KIC, is an initiative from the European Institute of Innovation and Technology to bring together students, universities and companies to make them meet on the same arena to create business opportunities for all parts. And it´s easy to see why it’s needed. Students studying in the universities often have a lot of ideas ranging from business ideas to physical products concept. What the students often lack is the information to take that idea to the next step and develop a business. In today’s society it’s often a lot of pressure involved when you start a business, a lot is at stake from money to time and energy. To start your own business is often complicated and a lot of students doesn´t have the knowledge of how to develop a business and how to bring their company forward. The market today offers a lot of competition and it´s important for newly started companies to find their own niche. You can understand why for many students leaving the university for the work life seems easier to get employed at a bigger company and get the secureness. At the same time the market is in a big demand for innovative services and products to help develop our society in a greener direction. And that is why we all meet for the climate-KIC workshop for the opportunity for the market to meet students to present for them how they can help you develop your green business idea and be there as a support along the way.

The workshops first part is filled with different business startups pitches mixed with presentations and lectures from different organizations and companies which offers an opportunity to students to develop their business with their help.

The second part of the workshop is a mingle organized by Venture café for students to approach his actors to see if they can apply for funding. The workshop with the followed mingled is very needed and a great opportunity for students to take their ideas to the next level. The only thing that is disappointing is the lack of students showing up. How many knows of these initiatives? A big problem at the universities and for companies is the lack of communication in between intuitions. European Institute of Innovation and Technology has acknowledged this and is trying to fix this with initiative like Climate KIC. The next question is how to inform students of this opportunity. The workshop is defiantly a step in the right direction but the questions is what is the next step?

Markku Rummukainen speaking about the need for new innovations and how organisations help funding students ideas for a greener city at the Climate-KIC  workshop.

For students interested, Venturelab regularly do events aiming towards students interested in starting their own business. Check out their facebook
page:  https://www.facebook.com/venturelabilund/

For contact with the other organizations who help with funding of business ideas that were present at the workshop check out their webpages:


/ Josefine Ericsson, student journalist during sustainability week.


Climate-KIC/Hållbarhetsveckan/Uncategorized 0

Om perenner, rapskakor och finansjättar – vad vi tar med oss från konferensen Hållbar mat i ett förändrat klimat

Under en förmiddag på Skissernas museum i Lund diskuterades övergången till hållbar mat i en värld i förändring. Hur ska vi förhindra att våra matjordar utarmas? Hur ska vi förpacka vår mat på ett hållbart sätt utan att förpackningen kostar mer än maten den innehåller? Och vem är det som har ansvar för att det sker en bestående förändring när det kommer till den mat vi äter? Det här är frågor som väcktes och delvis besvarades under förmiddagen.

Ett upprepat mantra under dagen kom att bli ”we vote with our forks three times a day”. Vi blev påminda om att vi har makten att välja våra livsmedel. Och att det är ett val vi gör som påverkar företag och driver utvecklingen. Vi kan bli mer medvetna om att maten faktiskt kommer någonstans ifrån. Att den har en historia, ibland lång genom många processer, länder och handelshänder. Att den har grott någonstans, även kött har ju ur ett energiperspektiv grott någonstans ursprungligen, och tagit näring från en jord och vanligtvis från tillsatsmedel också. Jag kan nog identifiera mig med det här. Att jag lätt distanserar mig och ser maten som ett problem som jag måste lösa helst tre gånger om dagen för att må bra.

Mat är ett komplicerat koncept för många. En äter för snabbt, för lite, för mycket, för ofta, för sällan, eller bara fel, innehållsmässigt. Det får konsekvenser att äta bra eller dåligt. Det lägger sig någonstans som en påminnelse på kroppen, i humöret, i hur trötta vi är. Det är också, vilket Marcus Klasson från Matbyrån tog upp under sin presentation, en fråga om identitet. Samtidigt som den mat vi äter har producerats och transporterats på olika sätt och har skilda konsekvenser för klimat, ekosystem och jordar. We vote with our forks. Finns det någonting kvar som mat skulle kunna handla om? Och hur kan vi ser ner på vegetarisk och veganska halvfabrikat med allt det här i åtanke? Något som Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfoods, tog upp under ett panelsamtal. Det är klart att en vill lösa mat-problemet så snabbt och bekvämt som möjligt och samtidigt ge avkall på så få av de här ”kriterierna” som möjligt.

Mitt under ett panelsamtal händer något som bryter av från”we vote with our forks”-temat. En publikfråga som lyder, ungefär: ”Om vi lyfter blicken från konsumenterna, vad kan företag och politik göra, på egen hand, för en hållbarare matproduktion?” Det är en student som ställer frågan. Och jag tror att hon också tänker på hur övermäktigt det kan vara att dels vara tillräckligt informerad men också alltid tillräckligt motiverad för att göra ett miljö och klimatmässigt smart val. Och att förlita sig på att alla ska göra det här tre gånger om dagen är ännu svårare.

Flera svar dyker upp under dagen. Det kan handla om att informera, att föra ut ny kunskap till underleverantörer och konsumenter. Men också mer specifika svar som Lennart Olsson, Professor vid Lund Universitets Center for Sustainability Studies, LUCSUS, tar upp under sin kortföreläsning. Att övergå till fleråriga plantor i jordbruket. Plantor som till större del binder in kol i sina rötter och inte utarmar jordarna i lika hög grad som ettåriga plantor. Karolina Östbring, forskare vid institutionen för livsmedelsteknik vid LTH, introducerar oss till rapsproteinet. Guldet som nu eldas upp eller används i djurfoder men som vi inom en snar framtid skulle kunna använda på samma sätt som soyan används i veganska produkter idag.

Lennart Olsson tar i sin föreläsning också upp något som kallas för ”the ABCD of food trading”. ABCD står för ”ADM”, ”Bunge”, ”Cargill” och ”(Louis)Dreyfus” och är de fyra företag som styr i princip all övergripande handel inom kött och spannmål. ADM, Bunge och Cargill är amerikanska företag medan Dreyfus påstår sig vara internationella, utan hemland. Politik i enskilda länder har begränsad makt att påverka dessa företag. Företagen i sin tur kan påverka prissättning och verkar också föra dialog med varandra. Det är någon form av food’s masterclub och den oundvikliga frågan som kommer upp är; hur stor makt har egentligen konsumenten? Efter marknadsföring, selekterat informationsutbyte, urval av material och produkter i våra butiker och prissättning. Faktorer som styr hur vi väljer. Ur ett samhällsperspektiv blir konsumenten kanske en bricka i ett spel som de stora aktörerna spelar. Där konsumenterna är en manipulerbar massa och vinstintresset styr. Samma gäller nämligen för produktionen av mat. Företag äger företag som äger företag i ett nät som härleds till ett fåtal världsjättar. Vi får höra att mat har gått från att tillhöra produktionssektorn till att allt mer ha med finans att göra. Det är också något som får mig att undra utan att riktigt veta vilken fråga att ställa. Jag känner mig lite som fåren i Animal Farm efter att grisarna har tagit över, men hoppas att det inte är berättigat.

/Hannah Berk, studentjournalist under Hållbarhetsveckan

Hållbarhetsveckan/Uncategorized 0

Ekofika med en politiker

Vad skulle få dig att göra mer hållbara val i din vardag? Välja kollektivtrafik eller cykel oftare, laga istället för att köpa nytt, äta mer eko, reko och vego? Hur skulle staden Lund kunna underlätta din hållbara vardag? Under onsdagskvällen på Hållbarhetsveckan bjöd Lunds politiker in allmänheten till en fika och ett samtal kring hållbarhet. Vi träffade tre deltagare och frågade om deras bästa hållbarhetstips till politikerna.


Anki Pirén

Varför är du här ikväll?
Därför att jag vill hjälpa till. Jag kallas fimpatanten eller skräpakvist för att jag gillar att hjälpa till och plocka upp fimpar. Jag är också här för att jag vill veta hur tjänstemän och politiker vill att vi som medborgare ska hjälpa till.

Vilket är ditt hållbarhetstips till Lunds politiker?
Mitt tips är att bry sig och våga agera. Sen måste det även va lätt att göra de rätta valen. Det ska vara lätt att göra rätt, brukar jag säga.


Julia Rudenstam (vänster)

Varför är du här ikväll?
Jag såg programmet av en slump och tänkte direkt på min vän Rut. Vi brukar se skräp som ligger och dräller när vi är ute på promenad, och har då känt att vi skulle vilja göra något åt saken.

Vilket är ditt hållbarhetstips till Lunds politiker?
Jag tycker att det borde finnas bättre möjligheter till återvinning och återanvändning av elektronik. Till exempel en repair shop för elektronik som alla har tillgång till. Sen tycker jag att någon borde göra en app ungefär som Pokémon GO, men istället för att få poäng för spelmonster så får man poäng när man plockar upp och slänger skräp.


Rut Söderberg (höger)

Varför är du här ikväll?
Jag är här på grund av Julia. Jag tyckte det lät som ett spännande initiativ när hon berättade om programmet. Men framförallt är det ett viktigt initiativ! Vi behöver ett forum där vi kan diskutera slit- och slängsamhället och där politiker kan fånga upp våra åsikter. Alla vinner på att vi hjälps åt.

Vilket är ditt hållbarhetstips till Lunds politiker?
Mitt främsta tips är att vi behöver ett medborgarupprop för att tillsammans hålla staden ren. Sen fick jag såklart inspiration till fler idéer här under kvällen.


Bild och text: Frans Libertson och Mikael Radhe

Hållbarhetsveckan 0

Din cykel kan rädda världen!

Hållbar semester på Lunds Stadsbibliotek. 

Idag pendlar vi i snitt en timme om dagen vilket är detsamma som vi tidigare har gjort. Skillnaden mellan nu och då är transportmedlet. Förr var det vanligast att gå, om inte häst och vagn fanns tillgängligt i familjen. Idag är det bilen som är vanligast, den utgör 2/3 av resorna idag. Det säger en del om hur mycket längre vi transporterar oss fram och tillbaka varje dag.

Tomas Björnsson från Naturskyddsföreningen höll en inspirerande och hoppingivande föreläsning om hur cykeln kan bli det nya semester fordonet. Han berättar om hur han och sin familj började med cykelsemester när deras son föreslog att de skulle cykla på semestern. Från början genomförde familjen kortare semesterresor men när de insåg hur kul och bra det gick att cykla blev resorna allt längre. Resorna har bl.a. gått till Stockholm vilket han menar att det endast tar 14 dagar i en lagom cykel takt. Han påpekar även att det finns bra cykelvägar ca 30% av sträckan och att det sedan går att hitta mindre trafikerade vägar att cykla på. “Det är bara några sträckor som kräver lite planering då de är mycket trafik” menar Tomas Björnsson.

Tomas Björnsson påpekar att en cykelsemester inte enbart har ett miljövärde, utan även stora hälso- och psykosociala värden. Cykelturen gynnar människans välmående på flera olika nivåer. Naturen ger sin del, och träningen sin. Det svåraste menar Tomas Björnsson är att ändra normen att ta cykeln på semestern istället för bilen eller flyget.

Eftersom att möjligheten att ta cykeln på tåg idag är stor, särskilt i södra Sverige, blir det ännu enklare att ta cykeln på sin resa. Om det skulle bli för jobbigt går det ju att ta tåget tillbaka. Han framhåller även att det går bra att ta cykeln ner i Europa i kombination med tåg och att det då går relativt snabbt att ta sig runt och upptäcka byar och orter som man troligen inte hade upptäckt annars.

Om du nu som oss drömmer om denna långresa måste du komma ihåg att början till en lång cykelsemester är att börja med korta, lugna turer. Därefter kan takten ökas stegvis utefter förmåga. Att hoppa på tåget med cykeln och hoppa av på en “ny” station är en enkel start och något vi verkligen är sugna på att pröva efter denna föreläsning.

Tomas är fylld med anekdoter om sina resor som han gärna delar med sig av. Om du vill träffa honom kommer han att finnas på plats på Naturskyddsföreningens cykeldag på Stortorget nu på lördag den 20/5. Där kommer man bl.a. att kunna svara på quiz, se Tomas cykel och få mer information om hur du tar cykeln som färdmedel på din nästa resa.

Hoppas vi ses där!

/ Jennie Hansson och Josefine Ericsson, Student-journalister under Hållbarhetsveckan.


Uncategorized 0

Människan i staden – Hur når vi den hållbara staden med individen i centrum?

En svartklädd panel äntrar scenen för del tre. Sörjer de en ohållbar framtid månntro? Nej, det är arkitekterna som är här för att presentera sina idéer om hur staden kan bli hållbarare från ett socialt perspektiv. Individen i stadsmiljön är den huvudfrågan i den tredje delen av dagens konferens, och nu lever äntligen temadagen upp till sitt namn.

För att en stad ska vara hållbar krävs inte bara att staden investerar i cykelspår eller kollektivtrafik, det är även hur den gör det. Enligt Maria Johansson, miljöpsykolog, beror val av vandringsspår  på hur individen uppfattar miljön. I hennes arbetslinje har tre variabler testats för hur pass trolig en individ är att välja en viss väg jämfört med en annan: komplexitet, grönska och underhåll. Uppfylls inte dessa krav kan individen välja bort vissa resmål. Ett avskräckande exempel lyfts av Catharina Sternudd, lektor i arkitektur, i Nova Lund som bemöter både cyklisten och pendlaren med en tråkig miljö och långa avstånd.

Så hur ska vi tänka när vi bygger en hållbar stad? Arkitekterna i svart från WHITE lyfter det normkritiska perspektivet i stadsplaneringen. Normkritik, menar de, är viktigt för den sociala utvecklingen av staden. Ett projekt de har inlett handlar om normkritisk visualisering. Idén är att komma ifrån de ibland rent missvisade projektbilder som arkitektfirmor presenterar för allmänheten. Soliga picknickdagar med barn som flyger drake är inte särskilt vanliga i alla Sveriges parker. Istället ska bilder på regn, tomma gator och utanförskap komma att presenteras sida vid sida med traditionella projektbilder. WHITE medger dock att man fortfarande ställer upp med solbilder i arkitekttävlingar.

Dock kan normkritiken kritiseras för att skildra stereotyper: en romsk kvinna som tigger syns på en bild, vänsterprotester och polisvåld skildras på en annan. Dessa är scener ifrån vardagslivet som också känns som stereotypa, om än mer realistiska än barnet som springer med draken på Sergels Torg.

James Ehrlich stad är dock den mest normkritiska av dem alla. I ett föredrag som är mer säljande än informativt berättar han om sitt projekt ReGen Villages, som är en ny samhällsmodell där människan bor i mindre samhällen i naturen. Tanken är att en ReGen Village är självförsörjande, och att maten odlas i gemensamma utrymmen. Ehrlich lyfter jordbrukarlivet i ReGen Villages som lösningen på en framtid där 47 % av alla jobb har försvunnit och där traditionella jordbruk inte kan försörja jordens befolkning.

-It’s not about work, it’s about self worth, svarar Elrich på en fråga om livet i hans projekt.


Text och bild: Mikael Radhe

Hållbar stadsplanering/Hållbarhetsveckan 0

Människan i staden – Helhetstänkande i skapandet av den hållbara staden

”Har vi städer som gynnar människorna, eller är det människorna som gynnar städerna?” Så inledde moderatorn Nora Smedby Hållbarhetsveckans tredje dag på Skissernas Museum, där konferensen Människan i Staden avhandlade ämnen kring hållbar stadsutveckling.

Stadsplanering i relation till hållbar utveckling är en komplex fråga som bjuder på en mängd utmaningar. Bakgrunden är att i dagsläget bor ca 50% av jordens befolkning i urbana miljöer, en siffra som väntas öka till 70% de kommande 15 åren. Denna befolkningsökning i kombination med de förväntade klimatförändringarna, kommer göra städer till riskzoner om inga förebyggande åtgärder vidtas. Forskare är dock eniga om att städer inte bara utgör utmaningar utan även lösningar på problemen, och att den urbana miljön är en nyckel för att nå hållbarhetsmålen.

Konferensens andra del fokuserade på helhetstänkande i skapandet av den hållbara staden. Jamil Khan, universitetslektor i Miljö- och energisystem vid LTH, utmanade rådande praxis och diskuterade kring samspelet mellan miljö och social välfärd. Jamil menade att stadsplanering inte enbart kan fokusera på att lösa miljörelaterade problem, utan måste även inkludera utmaningar som segregation, fattigdom och jämlikhet för att skapa en hållbar stad. Insatser som tacklar båda aspekter kallas för ekosociala åtgärder, och är enligt Jamil inte nödvändigtvis komplicerade, men de kräver ett holistiskt synsätt. Det handlar om att tänka bredare kring tillgänglighet till det offentliga rummet, till exempel genom en mer utvecklad kollektivtrafik och utformning av stadens byggnader och områden. Ekosociala åtgärder handlar även om att reflektera kring frågor som fördelningen mellan arbete och fritid, och närheten till kultur och sociala aktiviteter.

Frans Mossberg, chef för Ljudcentrum vid Lunds Universitet, nämnde även han sambandet mellan miljö och social välfärd då han förklarade hur städers ljudbild speglar den socio-ekonomiska kartan. Ljudkomfort återfinns oftare i städers mer välbärgade områden, medan oväsen i större utsträckning förekommer i socialt utsatta områden. Trots detta är ljudmiljön inte en naturlig komponent i stadsplanering, enligt Frans. Framtidens städer bör ta itu med bullernivåer, inte enbart för att de vidmakthåller en ojämlik fördelning av stadens resurser, utan även för att det finns tydliga samband mellan buller, stress, och allvarliga sjukdomar.

Kontroll av ljudnivåer och andra krav på stadsbilden står dock inte alltför sällan i konflikt med mål om förtätning av staden. Helena Hansson, forskare vid Center for Environmental and Climate Research vid Lunds Universitet, diskuterade kring dilemmat mellan förtätning av staden och hållbar stadsplanering. Å ena sidan finns det ambitioner att göra staden mer hållbar genom förtätning, det vill säga att minimera stadsspridning till förmån för bevarandet av odlingsbar mark. Å andra sidan är förtätning inte något önskvärt eftersom framtidens städer kommer ställa krav på fler öppna ytor och grönområden. Grönområden utgör något som i stadsplanering kallas för naturbaserade lösningar, och syftar till att motverka inte enbart buller, utan även översvämningar och andra problem relaterade till de förestående klimatförändringarna. Ofta är dessa områden multifunktionella och fungerar både som till exempel rekreationsområde, vattenreservoar och stadsodling. Hur staden utformas kommer enligt Helena kräva noga avvägande, eftersom det kommer innebära kompromisser, det vill säga, till vilka syften, och för vem skapas staden. Frågor som ”Vad har staden för vision?” och ”Hur gör vi med befintlig struktur?” kommer va avgörande för framtida stadsplanering.

Genomgående för samtliga föreläsningar var temat om hur hållbar stadsplanering handlar om att tänka nytt kring prioriteringar, som i exempelvis konflikten mellan den täta och den gröna staden, kompromissen mellan stad och landsbygd, och bilens dominans i staden. Vidare betonade många talare vikten av att våga ställa obekväma frågor. Till exempel, varför har vi fortfarande en infrastruktur där bilen är det primära färdmedlet? Är det för att ett alternativ skulle utmana vissa intressen och få för stora ekonomiska konsekvenser? Men framförallt betonade samtliga talare hur skapandet av en hållbar stad inte enbart är en fråga om miljö och klimatsäkring. Även om tekniska lösningar är en viktig del, får inte utvecklingen av dessa göra att vi tappar fokus på de sociala perspektiven. Staden är till för människan, inte tvärt om. Frågor om social välfärd och miljö är därför tätt sammankopplade, och vi kommer inte kunna lösa den ena utan den andra. Hållbar stadsplanering handlar därför först och främst om helhetstänk.

Vill du veta mer?
Miljö- och Energisystem
Centre for Environmental and Climate Research


Text och bild: Frans Libertson

Hållbar stadsplanering/Hållbarhetsveckan 0

Människan i staden – Den klimatsäkra staden

Det är ett nyrenoverat Skisserna som välkomnar det dryga hundratal som sökt sig till föreläsningen ”Människan i staden – en dag om helhetstänkande i hållbar stadsbyggnad”. Salen som föreläsningarna hålls i var tidigare innergård till museet, men blev till en konferenssal när museet expanderade.  Rummet blir på så sätt en metafor för temat: hur kan staden hållas hållbar när den byggs ut och förtätas?

Moderatorn Nora Smedby inleder med att ställa en fråga som dagen ska komma att sväva runt. När staden expanderar, är det de tekniska lösningarna eller människan som står i fokus? Vidare förklarar hon hur dagen kommer se ut, korta sjuminutersföreläsningar ska ge en mikrofördjupning i ämnen som berör stadsplanering, som sedan följs av en paneldiskussion.

Första panelen består främst utav lth-lektorer, som föreläser om deras respektive områden. Klimatfrågan kommer upp direkt. Till skillnad från många andra hållbarhetsforum är det dock Skåne som står helt i fokus: istället för bilder på ett Florida som försvunnit under vågorna får vi se en karta som visar översvämningar i Kristianstad. Det genomgående temat är tydligt: vi måste bygga smartare. Inga hus längs vattnet, inga bottenvåningar i trä (då träet lätt blir fuktskadat) och fler vägar att leda bort skyfall.

I Skåne är vattnet både vår vän och fiende. Genom sjöhandeln har regionen blomstrat. Genom klimatförändringarna kan havet komma att ta tillbaka sjöstäderna, och skyfall blir allt vanligare vilket skapar översvämningar och stor fastighetsskada i hela regionen.

Det tekniska blir mänskligt när Ewa Fruhwald Hansson får mikrofonen, som krasar och fördröjer föredragen flera gånger under förmiddagen. Måhända är människorna kanske lite för tekniska också, då Fruhwald Hansson drar fram en powerpoint med flera siffror och tekniska ritningar. Fuktskador i sig är ett oattraktivt ämne, men i Skissernas presenteras det ändå på ett intressant om än krångligt sätt.


Text och bild: Mikael Radhe

Hållbar stadsplanering/Hållbarhetsveckan 0